Böter i Paris

(I fredags, den 8:e juli)

Jag och Amanda är dyra i drift, tro inte annat!
Amandas ragg bjöd ut oss på stan och vi hamnade på ett café vid Notre Dame. Vi fick beställa vad vi ville från drinklistan. Amanda tog sitt säkra kort "jus d'orange" och jag, i ren panik, tog en drink överst på listan som hette "Absolution". Den gick på 12 euro. Senare efter massa franska/svenska/marockanska ord-flum och snack om "Du/ni ska inte vara rädda. Jag har en syster. Kolla här. Jag är snäll och verkligen ingen psykopat som dödar skandinaviska turister" blev vi hembjudna till Ismayel. Vi åkte RER, blev genomsvett (jag i alla fall) och blev sedan mötta av bijettkontroll. Det visade sig att vi åkt en zon för mycket än vad våra kort tillät. Kontrollanten ville ge oss en bot på ca 21 euro per person men Ismayel snackade till oss dealen med bara 21 euro för oss båda. Sen fick han betala bussresan hem till sig.
Sen för mig blev det stundvis trevlig, ackward och rökig hemmafest för min del. Marockansk rom är äcklig, men glass gott. Skum marockansk mat var också äcklig. Jag hatar verkligen lök och maträtterna var 90% lök. Ibland hatar jag min svenska uppfostran som tvingade i mig en hel portion. Ismayels kedjerökande kusin lade väl till lite av sin rökiga krydda. Tack.
Något som iaf är väldigt kul är att snacka språkskillnader, och tvinga fransmän att uttala svenska ord, så som cykelbyxor, nationalencyklopedin och hårborttagningsmedel.

Vid 01 bar det hem i en bil eftersom métron slutat gå. Franska bilförare är galna. Massa fula foton togs av mig med Ismayels iphone. Gud, lusten att "vomir" blev påtaglig. Den förbannade löken ville döda mig innefrån, tror säkert också den var i maskopi med Ismayels eviga bytande av fil. Men där kickade min svenska uppfostran och ren självbehärskning in och jag höll mig hela vägen "hem". Duktigt.
Sen sov jag och Amanda läääääääääääääääääääänge! <3<3<3<3<3<3<3<3<3<3

S, jag har verkligen inget emot din kokkonst, bara löken du använder. Lök är lika hemskt som myggor på en fuktig dag i Sverige.