Bild från google |
Dagen börjar med att jag vaknar upp ur världens mest ångestfyllda dröm. Jag märker även att jag gråtit i sömnen. Medan jag tänker på detta och kollar klockan (07.12) så slinter jag med underkäken och slår i mina tänder. En stor smärta i en tand sprider sig och förenar sig med den molande värken i resten av mina framtänder (som antagligen uppstått efter att jag ätit en macka igår, eftersom tänderna inte gjort ont då). Förbannad går jag upp ur sängen och går runt och dräller hemma med min smärta som enda kamrat.
Jag förhör mig om ifall vi ska den förbannade-cp-skits lektionen vid namn Nutida konst med cp-läraren K-Ärstin. Nej, det ska vi inte. Jag blev glad i en sekund, sen ser jag den galna kulturtantens jäkla nuna framför mina ögon och jag blir sur igen.
Ja, jag känner verkligen att denna dagen inte startat bra, så börjar planera att skippa franskan denna fantastiska dag. Lite tröst.
Snart blir det dags att göra sig i ordning för att gå till bussen och sen ha svenska lektion. Då upptäcker jag mina skor ... Igår var det en förträfflig dag med ett hällregn som skulle gjort Amazonas stolt och mina skor hade blivit genomsura i direkt följd till detta. Och hade jag kommit ihåg att stoppa in tidningspapper och ställa de ovanför elementet för att få de att torka tills idag? Nej. Det hade jag inte.
FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFF! HELVETES JÄVLA SKIT!
Jag trycker ner min ilska och sätter på mig de blöta skorna. Mmm. Lämnar sen huset och ger mig ut på isbanan som ska föreställa min väg till skolan.
På väg till bussen börjar jag planera för vad jag ska göra efter svenskan. Hm, jag ska nog köpa en jättefin anteckningsbok och sen lite saker att dekorera den med. Liksom göra en fin dagbok till mig själv. Kanske ska jag köpa lite glass också, bara för att.
Men denna skitdag ville annat.
Precis i sista svängen, efter att gått jätteförsiktigt hela vägen ner, gör jag årets vurpa och glider en meter på is, slask och grus. Hela vänsterbenet och röven är blöt. Vänster hand skrapad.
FFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFFF! NÄE, NU RÄCKER DET!
Jag kan inte åka till stan, vägrar sitta dyblöt på bussen och frysa och visa upp för hela Göteborg att jag ramlat, vägrar dessutom sitta blöt i skolan i över en timma. Inte heller kan jag köpa det jag tänkt mig.
Mitt där vid vägen visste jag inte ifall jag skulle bli fly förbannad eller gråta. (Det blev en blandning).
Jag styr benen hemåt och känner hur de blöta jeansen smiter åt och kyler ned mig. Samma sak gällde för mina strumpor.
Så ja, nu sitter jag hemma och är jävligt sur på världen i allmänhet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar